Ganska ofta brukar jag önska att jag var en katt istället och bara kunde spendera mina dagar med att sova i solen och bli kliad på magen. Den här veckan har jag faktiskt haft en kattvecka.
Inga många onödiga knop har gjorts. Jag har gått upp på morgonen, druckit kaffe och hasat runt i morgonrock fram till klockan 12 ungefär. Och efter det.. tja. Tittat lite på TV, druckit mer kaffe, funderat över livet. Kanske lider jag lite av en lätt släng av OS-depression, jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till när tv-tablån inte berättar för mig vad vilken sport jag ska heja på just idag? Jag har inte direkt lidit av att vara lat, men nästa vecka måste jag nog ta mig för något någorlunda vettigt i alla fall.
Katterna har glatt hejat på den rådande livsstilen för veckan för föregått med gott exempel. Sol avnjuts bäst på fönsterbrädan, helst i samband med ett varmt element under.
Och kan man dessutom ta en tupplur på mattes mörka, handstickade tröja i det dyraste garnet hon någonsin stickat något i så är det bara bonus. En fluffig Wicked-tröja och ett par halvfärdiga selbuvantar funkar fint som underlag.
Stickningen är det enda som inte blivit lidande den här veckan. Jag blev plötsligt sock-trött och hittade dessutom ett, i teorin iallafall, perfekt mönster till mitt fina fina Purelife-garn från Rowan. En kofta ska det bli, en slags korsning mellan den här och den här. En rätt djupt urringad kofta med vriden resår i midjan och på muddarna. Anledningen till varför jag inte tar Mrs Darcy rakt av är att den bara finns uppskriven i storlek small, och jag skulle antingen behöva räkna om mönstret (vilket inte passar in i mitt nuvarande lata kattliv) eller leva på luft och daggdroppar i ett halvår för att passa i den.
En lite (?) tråkig sak till sist då. Min kära laptop har ju betett sig lite skumt på senaste tiden, och igår kväll drog den sin sista suck. Efter lite mixtrande och testande och skruvande fram och tillbaka är det rätt klart att det är hårddisken som gett med sig. Stackars liten.
Konstigt det där hur jag så lätt fäster mig vid mina datorer, jag blir ledsen och känner mig lite sviken när min dator går sönder. Marx hade nog sagt att jag behövde hjälp, men jag föredrar att hålla mig till Björnar Olsens förklaring. Så länge människan har funnits till har vi förlängt våra mänskliga relationer till materiella ting omkring oss, det hör till vårt sätt att handskas med världen omkring oss och finns inbyggt i vår kultur.
Och där avslöjade jag mig visst lite. Jag har faktiskt pluggat lite den här veckan, men för att ursäkta mig själv så har jag inte läst det jag borde. Istället för att skriva klart det sista lilla som behövs till texten om Skatås i de skriftliga källorna läser jag om materialitet och kulturarv. Allt blir lite roligare när det känns som man bryter en regel, oavsett om man satt upp den själv eller inte.
Inga många onödiga knop har gjorts. Jag har gått upp på morgonen, druckit kaffe och hasat runt i morgonrock fram till klockan 12 ungefär. Och efter det.. tja. Tittat lite på TV, druckit mer kaffe, funderat över livet. Kanske lider jag lite av en lätt släng av OS-depression, jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till när tv-tablån inte berättar för mig vad vilken sport jag ska heja på just idag? Jag har inte direkt lidit av att vara lat, men nästa vecka måste jag nog ta mig för något någorlunda vettigt i alla fall.
Katterna har glatt hejat på den rådande livsstilen för veckan för föregått med gott exempel. Sol avnjuts bäst på fönsterbrädan, helst i samband med ett varmt element under.
Och kan man dessutom ta en tupplur på mattes mörka, handstickade tröja i det dyraste garnet hon någonsin stickat något i så är det bara bonus. En fluffig Wicked-tröja och ett par halvfärdiga selbuvantar funkar fint som underlag.
Stickningen är det enda som inte blivit lidande den här veckan. Jag blev plötsligt sock-trött och hittade dessutom ett, i teorin iallafall, perfekt mönster till mitt fina fina Purelife-garn från Rowan. En kofta ska det bli, en slags korsning mellan den här och den här. En rätt djupt urringad kofta med vriden resår i midjan och på muddarna. Anledningen till varför jag inte tar Mrs Darcy rakt av är att den bara finns uppskriven i storlek small, och jag skulle antingen behöva räkna om mönstret (vilket inte passar in i mitt nuvarande lata kattliv) eller leva på luft och daggdroppar i ett halvår för att passa i den.
En lite (?) tråkig sak till sist då. Min kära laptop har ju betett sig lite skumt på senaste tiden, och igår kväll drog den sin sista suck. Efter lite mixtrande och testande och skruvande fram och tillbaka är det rätt klart att det är hårddisken som gett med sig. Stackars liten.Konstigt det där hur jag så lätt fäster mig vid mina datorer, jag blir ledsen och känner mig lite sviken när min dator går sönder. Marx hade nog sagt att jag behövde hjälp, men jag föredrar att hålla mig till Björnar Olsens förklaring. Så länge människan har funnits till har vi förlängt våra mänskliga relationer till materiella ting omkring oss, det hör till vårt sätt att handskas med världen omkring oss och finns inbyggt i vår kultur.
Och där avslöjade jag mig visst lite. Jag har faktiskt pluggat lite den här veckan, men för att ursäkta mig själv så har jag inte läst det jag borde. Istället för att skriva klart det sista lilla som behövs till texten om Skatås i de skriftliga källorna läser jag om materialitet och kulturarv. Allt blir lite roligare när det känns som man bryter en regel, oavsett om man satt upp den själv eller inte.
Ah, ditt datorproblem var värre än mitt!
SvaraRadera(Har just nu antagligen krossat knäckebrödssmulan, inget trögar men medans jag läste på om undersidan på min dator slogs jag av att fläkten går bisarrt mycket så jag ska köpa sådan där tryckluft och städa den lite i alla fall!
Låter som du haft en skön vecka, lite arbete (även om det inte var det du primärt skulle gjort!) och mycket leva. Borde vi inte alla sträva ditåt mest hela tiden? Fundera på var vi mår bra och hålla oss till det?