Ship for Gaza

Jag måste erkänna att jag är rätt mycket som folk är mest. Tycker en massa, blir arg och upprörd men gör inte mycket mer av det än gnäller i soffan när tv och radio rullar fram de senaste naturkatastroferna, folkmorden och våldsdåden Stänger av ljudet och odlar min allergi mot min samtid.
Men när jag lyssnade på nyheterna i morse slog det till sist runt i huvudet och jag blev a r g på riktigt. Jag antar att få har missat vad som hände när Israel bestämde sig för att storma skeppen på väg till Gaza med förnödenheter. Uppgifterna om vem som kastade den första stenen går isär, alla skyller på varandra och ingen vet egentligen vad som hänt och vad som kommer att hända. Förutom att ett antal aktivister mist livet, det är ett faktum som inte går att blunda för.
Att detta skett på internationellt vatten gör dessutom saken i mina än värre. Att man varit så säker på sin sak att man blundat för internationella regelverk och konventioner och bara kört sitt race och räknat med att omvärlden säkerligen kommer att blunda för det här med, precis som med mycket annat som händer.

Nej, idag blev jag arg. Lyfte mig ur tv-soffan, drog på mig palestinasjalen och gick ut tillsammans med tusentals andra och sa nej.